Dagmar Agneta Larsson ~ Född den 25;e mars 1948
En äkta "Trullkallkeling" (Trollkarlskvinna) född och uppväxt i Evertberg som fjärde barnet i en skara om fem syskon.
Agneta berättar att i början på 1800-talet gick de olika byarnas invånare under olika namn utifrån vad man ansåg var deras egenskaper. "Bjärrebon" som kallades Trullkall var oftast svarthåriga och ansågs ha ett finurligt sinnelag, vilket vi nog får anse stämmer väl in på Agneta.

När Agneta senare i livet tog sin yrkesexamen fick hon som examens present en tavla av vännen

och konstnärinnan Sigbritt Willemark som hon målat. Tavlan har följt Agneta som ett signum genom livet och visst kan man se en påfallande porträttlikhet!

Agneta tillhörde den första kullen barn som fick börja skolan i den nybyggda modärna skolan i byn, men var även den sista kullen som gick sju år i folkskola.

Agneta inledde sitt arbetsliv med att vara piga och barnflicka hos olika familjer i Älvdalen, och därfter när hon själv bildat familj, dagbarnvårdare under många år.

1986 tog Agneta efter 2½ års studier sin förskollärare examen och började då som förskollärare i Älvdalen.
1991 fick Agneta uppdraget att som föreståndare starta förskolan Höghol (hög liten kulle) i Älvdalen.
Agneta fick starta helt från grunden med att anställa personal, göra inköp till att möblera och utrusta skolan samt organisera dess verksamhet. Förskolan var uppdelad på fyra avdelningar och vi ser här Agneta och hennes personal samlade på bilden.
Man förstår på Agnetas beskrivning att detta uppdrag nog var hennes bästa tid i arbetslivet och en tid som hon gärna tänker tillbaka på.
1998 sadlade dock Agneta om och fram till pensioneringen verkade hon som budget&skuld-rådgivare, konsument-rådgivare samt EU-samordnare.

Bjärrkullan.

Det finns väldigt mycket att berätta om Agneta och allt vad hon under åren har betytt för vår bygd. Agneta är en verklig föreningsmänniska, vilket även tar sig uttryck i ett genuint intresse för bygden. Därav har Agneta själv en stor kunskap om bygden och dess historia och har mycket att berätta.
1990 när Agneta blivit ordförande i Gammelgårdsföreningen skrevs det första nummret av Bjärrkullan som nu har getts ut i över 80 nummer. Här skriver Agneta berättelser från förr, historier och anekdoter mm.

I nr. 4-1991 hittar vi bl.a;
"Ett bjerrkallpar kom till doktor F. för konsultation om den sistfödde
Efter den första okulära underökningen yttrade dr.F.
- Det var ett ovanligt litet barn.
- Ja, säger bjärrkalln. Ig tittser an ir skaplin endo, ed var mieningjin ed uld int werd nod."

I Bjärrkullan har vi alla en stor tillgång av Bjärres historia, tack vare Agneta!
Äldre exemplar av Bjärrkullan finns att tillgå av styrelsen.

Gammelgården i Evertsberg.

Gammelgården i Evertsberg drivs av Gammelgårdsföreningen där Agneta varit ordförande under 27 år. Föreningen bildades 1971 med anledning av att man då ville bevara en gammal stuga i Mångsbodarna. Man lyckades rädda stugan och snart påbörjades uppbyggnad till vad vi kan beteckna vår hembyggdsgård med byggnader från fäbodar och byar runt Evertsberg.
I Gammelgården återkommer många traditionella aktiviteter. Midsommarfirande med bröllop beskrivs nedan, adventsaktivitet/marknad, bygdeveckan mm.

Missa inte årets julmarknad i Gammelgården!
Det bjuds på glögg och pepparkakor och tomten finns säkerligen där!

Midsommar i Evertsberg.

Midsommarfirandet i Evertsberg som utspelar sig i kapellet och Gammelgården är vår bys största och mest besökta högtid. Firandet lockar inte bara många besökande, utan även många aktivt deltagande. Firandet kulminerar på midsommaraftonen, men föregås av gemensamt plockande av blommor, klädning av girlanger mm. dagarna före. Här har Agneta under många år haft en central roll i egenskap av ordförande för Gammelgårdsföreningen och vi ser flera från hennes familj som deltagare i spelmansledet.

Midsommarfirandet är speciellt i Evertsberg där man varje år arrangerar ett traditionellt fiktivt bröllop, till vilket två av byns ungdomar ställer upp som aktörer. Firandet inleds med att en låtsats vigsel förättas i kapellet där de två ungdomarna agerar brudpar. Därefter körs brudparet i vagn med spelmanskortege till Gammelgården, där sedvanligt midsommarfirandet för hela familjen tar vid.

Agneta "Braudsetå".

Firandet med bröllop vid midsommar har en djupgående tradition i byn.
I gamla tider, då man dels hade många barn i familjen och livslängden inte var vad den är idag, så var begravningar ett mer naturligt inslag i tillvaron. Därav ägde var kvinna en begravningsdräkt som även blev att nyttjas som högtidsdräkt vid giftemål.
I mitten av 1800-talet var det en familjefar med tre döttrar i hemmet, tillika forkarl som efter en tur i Norge, kom hem med en dekoration att pryda dräkten med. Ett litet skört, ett bröststycke och en krona.